Den Blodröda Rosen.

"ah, den där surkarten?" svarade melek lågt. "han kallade sig själv cetan, så jag antar att det är hans namn."

melek gillade den här udda skogsalven. han hade ett uppsluppet och lustigt sätt.

"jasså, hoppas han öppnar sig för oss. Jag vill gärna känna dom som jag ska slås sida vid sida med." Sa Zertos till Melek och tänkte på dom fantastiska gudalåsen, som han hade hört den blonde manen prata om.

Denna skumma bandit som satt mitemot honom, var rå för att vara en mäniska. Och han värkade inte heller vara en sådan som ställer höga krav på överlevnad. Sådant gillade Zertos.
Vanligtvis skulle Zertos ha börjat diskutera med närmsta alv av barbarisk karaktär.
Men närmsta alv var av kvinnligt kön och värkade inte särsilt barbarisk. Melek dock värkade vara en liksinnad.

"Jag är tacksam över din vänlighet" Sa Zertos till tjänaren som ställde fram dom två stopen han hade bestält.

"Drick min vän" Sa han och skjöt fram ena stopet till Melek.

Melek log stort när gratisspriten sköts fram till honom.

"så!" sade han högt när han höjde stopet. "vilka är på att bli berusade som tonårspojkar i ett spritlager?"

han skrattade gott och drack av spriten samtidigt som han lyssnade till den blonde mannen.

"Jag är på!" log Selene brett. Hon skakade av sig alla funderingar på låsen och höjde muggen för en skål. "Får jag smaka den där kaninen?"

"bartender!" vrålade så melek ännu en gång. "starksprit laget runt!"

"Skål!" vrålade Zertos.
Han slet loss en bit från haren, och skikade över en bit till selene.

"varsågod" Sa han.

"Vill du också ha?" Frågade han och viftade med några hartarmar framför Cetan.

"Få liv i den här om du kan" Sa han till Gloria, och viftade en bit hare framför henne med.

Gloria snor åt sig harbiten och lägger den på ett galler över elden,
"Jag räddar inte djur utan männsikor och alver, och jag äter den då den är grillad" säger hon och rullar tungan åt Zertos.

Hon vänder sig till Melek,
"Tack för erbjudandet, men jag dricker inte starkt. Jag gör misstag med skalpellen då" säger hon och blinkar med ena ögat

Selene tog emot haren och svalde den utan att så mycket som tveka. Päls var bara bra för magen hade hennes mor alltid sagt.

"Cetan," sade hon, något irriterat. "Har mor din inte lärt dig enkelt hyfs?"

Cetan kollade på Selene när hon åt up en bit av haren. Han suckade och tog upp kanin tarmarna som Zertos erbjudit och slurpade i sig dom som om dom vore spageti och fortsatte sedan att titta in i elden med en mättad suck.

"SÅ!" utbrast melek. "nu får allt den blonde herrn i hörnet ta och förklara vårt uppdrag för oss så vi kan skrida till verket!"

"Hitta låsen och för dom till mig," svarade den blonda mannen. "Inte så komplicerat." Selene svalde hårt och fuktade nervöst läpparna. Ena handen sökte sig ned mot svärdet. Med den andra plockade hon fram låset och lade det på bordet.

"Här är ett av dom," sade hon, fullt bered på att kvickt dra tillbaka det om mannen visade sig vara utsänd av klostret hon hade stulit det ifrån. Den blonda mannen log lugnande och plockade på sig låset.

"Då har vi alltså börjat," sade han nöjt. Han vände sig mot Melek. "Har någon av er andra snubblat över något av låsen?"

(Jag kommer inte att ha, och har inte haft, mycket tid eller ork över till vare sig detta eller speciellt mycket annat tills efter jag har klarat av de sista skoljobbet. Så ni får härja så gott ni kan utan mig. Jag kommer däremot titta in då och då för att se till att ni sköter er enligt mina planer och önskemål.)

med en någor förbryllad min tog melek fram sitt lås och lade det på bordet.

"hur visste du att jag hade ett?" frågade han den blonde mannen.

melek kände en viss ovilja att lägga ifrån sig sitt lås.

"Och vad tänker du använda dom till?" lade Cetan till som nu vänt sig bort från elden för att höra vad detta uppdrag verkligen skulle handla om.

"Min ensak," flinade mannen. "Jag vill ha låsen, ni vill ha pengarna. Skaffa låsen och ni får pengarna. Ska ni ställa massa frågor får jag bara huvudvärk."

"Ursäkta om jag var lite nyfiken, jag låter pengarna tysta munnen." svarade Cetan och log belåtet.

"Som några kanske hört så ryktas det om att det finns 2 fler lås i en ruin innåtland här ifrån." sa Cetan medans han lutade sig fram på bordet med armarna i kors.

"Jag antar att denna ruin är vårat nästa mål." avslutade Cetan medan han tittade förväntat på den blonde mannen.

Gloria satt och funderade lite snabbt på det hon hade hört.
"Är du säker?" frågade hon Cetan "Isåfall så bör vi nog gå nu, så att vi kan få betalt nån gång"

Hon reste sig halvt och väntade på svar från dom andra

"AH!" utbrast melek högt. "vi skrider till verket!" han reste sig och märkte att han hade druckit mera än han minns. han vinglade till lite men höll sig på fötter.

"Det är så ryktena går och jag kan ju inte lova någonting men det är värt en chans när vi ändå är i närheten" Sa Cetan medans han reste på sig.

"Dock att ge sig ut i ett sånt här skyfall är som att bjuda på att bli sjuk så jag tycker vi ska vänta tills imorgon då jag tror att regnet bedarrat" fortsatte han och la till snabbt "Vad sägs om att mötas här vid soluppgången? Då får vi tid på oss också att få tag i saker som kanske kan behövas till denna lilla utflyckt." han höjde ögonbrynen i fråga medans han kollade på sällskapet där han stog bakom stolen som han suttit i för ett tag sen.

"Samt vissa kanske behöver sova av sig ruset" skrockade han roat åt Melek

"hörruduru unge man!" sade melek roat. "jag behöver aldrig sova ruset av mig!"

han drack ur det sista ur sitt stop och tog ett till steg.

"men om du insisterar, så är nog sängen på sin plats. om någon av damerna är intresserade så finns det allrid plats i melek taus bädd." sade melek med en elegant, om än något ostadig bugning.

"Då är det avgjort! Vi ses här imorgon vid soluppgången," sade Cetan och började gå mot dörren.

"Jag kommer inte hit till solnedgången," fnös Selene med avsmak. "Vem gjorde dig till ledare?"