Den Blodröda Rosen.

Selene snubblade in över tröskeln och svor svavelosande för sig själv. Hennes mantel och huva droppade efter det tunga regnet. Med trött blick tittade hon ut över den livliga krogen. En vecka hade gått sedan hon stal låset och nyckeln. Hon behövde pengar. Som utlovat satt det en person vid det stora bordet. Selene gick fram till bordet och satte sig ned.
Personen vid bordet var lång och small.

"Välkommen," hälsade han och strök en blond hårlock ur pannan. Selene nickade till hälsning.

"Du annonserade om arbete," sade Selene. Mannen nickade.

"Vi väntar på några till," sade han. "De borde vara här när som helst." Selene nickade och satte sig ned.

"Vilka då?" frågade hon. Mannen log mystiskt och rykte på axlarna.

"Om jag sade någonting skulle jag bli tvungen att döda dig," flinade han. Var han en förrymd mentalpatient? Dörren öppnades igen. "Där kommer en av dem."

Cetan öppnade dörren och steg in över tröskeln. Hans kläder och hår är dyngblöta efter att ha gått från gillet som ligger ganska nära krogen. Han höll upp lappen om jobbet som suttit på gillet's anslags tavla för ett litet tag sedan. Just som det sade så satt det personer vid det stora bordet. Efter ha studerat bordet ett litet tag så gick Cetan fram till bordet och satte sig ner längst ut på hörnan. Vid bordet satt en lång vältränad kvinna och en lång smal man.

"Välkommen", hälsade Mannen. Cetan lättade sitt ansikts uttryck till hälsning.

"Du sökt en legoknekt?" frågade Cetan och räckte över jobbansökspappret.

"Ja, det gjorde jag, sade Mannen. Cetan la armarna i kors och började stirra in i elden med ett fundersamt ansikts uttryck.

Selene tittade på nykomlingen med ett höjt ögonbryn. Så mycket för god uppfostran, alltså. Hon ryckte på axlarna och viftade fram en servitör. Hon hade i och för sig inga pengar, men hon borde kunna få ut lite lön i förskott.

"Äppelcider," beställde hon. Servitören försvann och kom snabbt tillbaks med en mugg. "Han-" hon pekade på hennes nya arbetsgivare. "Betalar." Den blonda mannen slängde upp några koppar mynt på bordet. "Exakt vad är det vi ska göra?"

"Ni ska hämta några saker åt mig," svarade han. "Världen är ett kaotiskt ställe och jag skulle må bäst om mina ägodelar var hos mig."

"Vilka saker?" suckade Selene och tog en lång klunk ur hennes mugg. Han flinade igen.

"Allt i sinom tid, söta," blinkade han. Selene himlade med ögonen. Män.

Melek satt vid bardisken och studerade sorgset sin tomma ölmugg som han höll i ett fast grepp. hans mun var torr av pipa och prostituerade, och han beställde barkst en mugg till.
Meleks trogna papegoja kraxade till och tog några steg längre ut på Meleks axel.

"här har du ditt öl min gode herre." hävde bartendern ur sig spydigt.
Melek blängde på honom medans bartendern tog nästa beställning.

Melek tömde större delen av kruset på ett svep och stirrade därefter ut över baren. Han såg en man lämna ett papper till en annan man vid ett bord.
Melek mindes den affischen, det var en jobbansökan som hade suttit utanför baren. jobbet hade inte verkat så lite lockande, och han kunde behöva extra slantar för att hålla sin besättning lugn och följesam.

han flyttade sig lite närmare för att höra eventuella samtal och lyckades höra precis vad han behövde höra.

"Exakt vad är det vi ska göra?" sade kvinnan.

"Ni ska hämta några saker åt mig, Världen är ett kaotiskt ställe och jag skulle må bäst om mina ägodelar var hos mig." svarade mannen lite frånvarande.

Melek stegade vågat fram till den blonde mannen med ett brett inställsamt leende på läpparna.

"så," sade han glatt, "jag önskar värvning i min herres glada gäng!"

"accepteras." svarade den blonde mannen och tittade Melek rakt i ögonen.
han satte sig vid bordet och synade den unga alvflickan som satt bredvid honom. ett leende bredde åter ut sig på hans läppar.

"BARTENDER! En cider till åt flickan!"

(Torr i munnen av prostituerade? Då har man nog gjort någonting fel )

Selene smålog. Gratis cider var aldrig fel.

"Tack," sade hon. "Men jag är 33." Den här verkade i alla fall inte vara en förrymd mentalpatient. Ack så sliskig, men ingen mentalpatient. "Varför har du gott med i våran glada-" hon slängde en menande blick på legoknekten. "Församling?"

(vafan gör jag uppe klockan 8? >.<)

Cetan gav nykomlingen en skarp och studerande blick. "Pirat eller smugglare" tänkte han och vände sig åter för att kolla in i brasan.

"Har aldrig gillat havet", mumlade Cetan och suckade djupt.

"Extra slantar är ju aldrig fel." svarade melek flickan med ett leende.

"jag är kapten över en litet, eh... exotiskt handelskepp, och ett skepp sköter sig inte gratis."

Han tog upp en bit rep , doppade den i sitt öl och sträckte upp den till papegojan. Den tog den i näbben och slickade i sig ölet.

"Han talar," sade Selene beskt och slängde en irriterad blick på legosoldaten.
"Jag heter Selene." Muggen var redan halvtom. "Ni är?"

(vilken dryg formatering det vart >.<)

"melek taus" svarade melek glatt och kliade papegojan på magen.

"Elnors magic valley!" kraxade den gällt.

Melek skrockade till lite och log mot fågeln på sin axel.

"Och det här är min papegoja Elnor."

"Cetan Cambion", sa Cetan utan att ens röra blicken från elden.

Cetans gruffighet störde Melek lätt och han tog därför en klunk öl till.

"BARTENDER!" vrålade han.

"en öl til mig och en starkcider till åt flickan!

alver hade alltid tilltalat honom.

"Jag är 33 år gammal," suckade Selene irriterat. Trots detta tog hon tacksamt emot muggen från servitören. "Vill du få mig i säng får du sluta kalla mig för flicka." Hon tittade intresserat på fågeln på Meleks axel. "Kan den prata begripliska också?"

melek skrattade högt åt selenes rättframhet och fick papegojan att kliva upp på hans utsträckta hand. han höll fram djuret så selene kunde ta på den.

"han säger aldrig något förståeligt, det enda jag lyckats förstå av den är att den kallar sig Elnor. det är det klokaste djur jag någonsin stött på under mina resor."

han betraktade selene när hon intresserat betraktade Elnor.

"så," sade han efter några sekunder. "vad ska jag kalla dig för att få dig i säng?"

(LOL )

Selene slet blicken från fågeln och gav Melek en halvt road, halvt irriterad blick.

"Jag har ett namn," sade hon beskt. "Använd det."

"Är nog lika bra att jag berättar vad ni ska göra," insköt den blonda mannen. "Jag skickar resten efter är när de dyker upp." Han viftade fram en servitör. "En ny runda, jag betalar."

Servitören nickade och kom snabbt tillbaka med beställningen. Selene plockade åt sig cidern, trots att den förra fortfarande var halvfull, och tittade uppmärksamt på mannen.

"Ni ska hitta Guda-låsen," sade han. Selen frös med muggen halvägs till munnen.

Elnor bet melek i örat ock kraxade högt när mannen nämnde låsen. melek förde handen till låset som hängde runt hans hals.
han klunkade girigt i sig sin nya öl och tittade fundersamt på mannen.

Gloria går in i baren, får syn på den lilla samlingen vid eldstaden och går dit. Hon ser att dom pratar om nåt viktigt men vet inte riktigt om vad.

"Okej nu är jag här, nu vill jag veta vad det här handlar om. Berätta snabbt för att du slösar med min tid, brutna ben och öppna sår läker inte så bra av sig själv."

Hon sätter sig.

"Guda-låsen," upprepade Selene med stora ögon. Låset hon bar i en ficka på låret tycktes bli varmt. Den blonda mannen nickade.

"Precis," sade han. "Bra betalt är det också." Selene skakade sig ur sin förvåning och tittade på nykomligen.

"Och du är?" frågade hon.

"Mitt namn är Gloria Devine och mitt yrke är läkare" säger hon till Selene och vänder sig sedan till den blonde mannen.
"Gudalåsen sade du? Finns dom verkligen?"

Dörren till den blodröda Rosen öppnades enu en gång.

Zertos karttas trängde sig med våld genom dörren så att listerna nästan gick sönder.

"Du får betala om listerna går sönder!" sa barägaren till Zertos, med en irriterad blick.

Zertos stapplade fram till honom och sa "Du värkar vara en man av viktig karaktär i denna mystiska församling."

"Och du värkar vara en förvirad landstrykare som har hamnat fel. Här ta en öl, huset bjuder." Sa barägaren och skjöt fram ett stop fylld med en gul vätska.

Zertos glode på stopet med en förvirad blick (som givet vis inte syndes under hans hjälm). "vad är det här för gåva? Urin?"Tänkte han för sig själv.

"jag borde visa uppskatning och ge en gåva jag med" tänkte han och sneglade på ett tomt stop som stog intill.

Innan barägaren hade hunit reagera, så hade Zertos tagit det toma stopet, öppnat gyllfen och fyllt stopet.

"Här min vän, jag uppskatar din gåva" Sa Zertos och skjöt fram det nya stopet.

Barägaren glode på stopet med en äcklad blick.

Zertos tog stopet som han hade fått av barägaren och vände sig om.

En blond man satt vid ett bord bland en massa mystiskt folk.
Det var något mystiskt med den mannen.
Zertos observerade dom en stund innan han gick dit.

Zertos stälde sig intill honom. "Är det du som har tillkallat mig?"
"Ja äntligen är du här!" Sa den blonde mannen med ett nöjt lende.
"Zertos karttas, blivande hövding till er tjänst" sa Zertos, bugade och tog av sig sin fjäder kläda hjälm.
"jag skulle just börja, du kom presis i tid min vän" Svarade den blonde mannen.

Vid nämnandet av gudalåsen så vände Cetan blicken från elden och lät blicken gå genom denna grupp som nu var församlad. När han kommit till den förvånade Selene med glaset höjt så märkte han något över hennes axel. Sedan skickade han över sitt stop öl som Cetan inte brydde sig om till Melek.

"Hmm", nyste han medan han fortsatte sedan att kolla in i elden fast då och då kasta blickar som verkade hamna på Selene medans samtalet fortsatte.

Zertos tömde stopets innehåll i sin mun, och glode förvånat på stopet efteråt.
Som om han hade förväntat sig att det skulle smaka anorlunda.
Men till sin förvåning så var smaken väldigt behaglig.

"Den här platsen kanske inte var så dum endå" tänkte han.

Zertos kastade sin blick mot Melek, eller snarare mot fågeln som satt på hans axel.

"ska du äta den där?" Frågade han Melek och pekade på fågeln.

"fågeln är min vän." svarade melek karrtas med irritation i rösten.
han svepte stopet han fått av cetan och lutade sig tilbaka i stolen med handen på sin huggares handtag.

Zertos log.

"jag har oxå en vän" sa han och sneglade på sin klubba.
Han satte sig på en stol vid bordet, stolen började genast att knaka.

"Ursäkta mig, jag är lite ovan vid dessa trakter." sa han till Melek.
"Jag ville bara skoja lite, jag har märkt att många av din sort är lite imot att äta vissa saker. Men var inte orolig, jag har proviant med mig." Sa Zertos med ett leende och plockade upp en dö hare ur säcken, som satt fastspänd på hans bälte.

Han börgade genast att gnaga på den med god aptit.

"vill du smaka?" Frågade han melek.

melek tittade på festen med lätt road min. han skärde loss kaninens huvud med en liten kniv och petade ut dess ögon. han sträckte tillbaka ett till Zertos och satte det andra till läpparna och bet hål på det.

"skål, din gamle skojare." sa melek med ett lätt skrockande.

Zertos log. Och tog med glädje imot ögat och stopade det i munnen.

"Hähä! Nu börgar det äntligen bli lite mildare stämning" sa han till melek.
Och tog en sor tugga hare.

"Tjänare, två stop av eran finast men även starkaste dryck!" Skrek Zertos åt en tjypare som gick förbi.

"Vem är han som sitter ensam vid elden?" frågade han melek.